Doktor Glas, protagonisten i romanen, lever i en tid av förändring och urbanisering i staden där förändringarna är som mest påtagliga nämligen Stockholm. Överallt ser han människor fulla av energi och passion, men själv njuter han av förändringarna på avstånd. Istället för att ta tillvara på de möjligheter hans position i samhället erbjuder honom, ägnar han istället tiden till att flanera och reflektera över människor och deras tillvaro. Allt detta antecknar han i sin dagbok, men även där syns den motvilja mot handling som definierar honom, han skriver: "Jag skriver sällan ner en tanke första gången den kommer till mig. Jag väntar och ser, om den kommer igen."(66) Det är med doktor glas som min morfar skulle beskriva det "Mycke' snack men lite verkstad." Hans stora dilemma börjar när tanken om att kunna göra sig av med en människa han avskyr, föds. Hur ska han förvandla sin plan till verklighet? Vari ligger svårigheten att omvandla teorin till praktik? Och är det under några omständigheter rätt att döda en människa?
Läsaren presenteras tidigt i romanen för det huvudsakliga temat i form av en tankelek:
"om du kunde döda en kinesisk mandarin bara genom att trycka på en knapp i väggen, eller genom ren viljeakt, och sedan ärva hans rikedomar -- skulle du göra det? Den frågan har jag aldrig gittat svara på (...) Men jag tror, att om jag kunde döda den där prästen genom att trycka på en knapp i väggen så skulle jag göra det." (sid 11)
Här får vi den första indikationen på Doktor glas planer att döda Pastor Gregorius som successivt växer genom romanen och till slut också verkställs. Det här teoretiska dilemmat avslöjar också Doktor Glas vilja att göra något, men med minsta möjliga handling, att "genom ren viljekraft" döda pastorn, vore doktor Glas drömscenario. Men tyvärr krävs handling och det är här det egentliga dilemmat ligger.
Frågan om huruvida alla människor har rätten att leva, väcks också genom abortmotivet. Doktor Glas ställs i sitt yrke vid upprepade tillfällen inför kvinnor som vill att han ska hjälpa dem med deras oplanerade graviditeter. Vid dessa tillfällen så hänvisar Doktor Glas till sin plikt och till den aktning för människoliv som hans yrke kräver. Men hans egentliga åsikt uttrycker han så här: "Aktningen för människoliv -- vad är det i min mun annat än ett gement hyckleri" (sid 15)
Vid enstaka tillfällen ångrar han också att han gjorde "sin plikt", och hade istället föredragit att gå kvinnan till viljes: "Så -- det var alltså den förstfödde. Det var honom hon bar under sitt hjärta den gången. Det livsfröt var det som hon på sina knän tiggde mig om att befria henne ifrån; och jag svarade med plikten. Liv, jag förstår dig inte!" (79) Den här händelsen fungerar som en metafor för doktor glas känslor inför pastorn och är en viktig händelse vilken senare har påverkan på hans beslut att inte upprepa sitt misstag och sin oförmåga att handla mot det fruktansvärda, här representerat av barnet, och genom hela romanen av pastor Gregorius..
Doktor Glas position som läkare gör honom till en person med makten över andra personers hälsa och liv. Han har förmågan att hela, men han har också förmågan att döda, något som står klart efter att han beskrivit de piller han själv tillverkat: "Om man tar in litet cyankalium i ett glas vin eller något liknande, följer döden ögonblickligen" (72)
Även om Doktor Glas inte är nöjd med sitt yrke "Vilket yrke! Hur kom det sig att jag bland alla näringsgrenar valde den, som passade mig minst?" (13), så utnyttjar han ändå inte sin maktposition, utan gör sin plikt och följer de regler som kommer med jobbet. Med undantag från med pastor gregorius, som han först manipulerar till avhållsamhet, och sedan, till slut, dödar, och även då utnyttjar doktor glas positionen som "mästare över livsödet" och får pastorn att självmant svälja det piller han tror ska underlätta hans hjärtbesvär. "Man tar ett piller en stund före middagen; det hindrar 'matfebern', den där oron och hjärtklappningen strax efter måltiden. Får jag lov?" (sid 135)
Doktor Glas dåd kan enligt honom själv rättfärdigas genom den frihet den medför sig till Helga. För Doktor Glas, som vid flera tillfällen visat prov på en oförmåga att kunna älska, kan denna hans enda riktiga handling, ersätta den direkta kärleken. För vad är egentligen skillnaden mellan att undanröja anledningen till hans älskades olycka, och att genom andra handlingar försäkra sig om hennes lycka. "för henne betydde det ju lyckan och livet -- så som hon såg det och som hon fick mig att se det, Så lovade jag då att hjälpa henne, och gjorde det -- det som skulle göras då. (100)
Den övervägande, kalla, resonerade attityd Doktor Glas har gentemot sin planerade gärning visar på den tydliga inspirationen Hjalmar Söderberg hämtat från Nietzsche, som ju menade att man gjorde sin egen moral, eller som doktor Glas själv beskriver det "Moralen [...] binder den som tror på den. Moralen det är andras åsikter om det rätta. Men här var det ju fråga om min!" (103). När han väger fördelarna med nackdelarna, är doktor glas mindre bekymrad av hurtillvida gärningen är fel i sig, (den sida av honom som motsätter sig utförandet gör det inte på moraliska grunder) utan dilemmat ligger i huruvida han kan förmå sig själv till handling, och vad gärningen kan få för konsekvenser i en rättslig mening.
Bara gud har rätten att bestämma vem som ska dö och vem som ska leva. Men Doktor glas har redan makten att rädda liv och Gud existerar inte i hans ögon. Kärleken till Helga är det största motivet till hans gärning och han ser inte vad han begått som ett mord utan snarare en bot mot den sjukdom som hindrar henne från den lycka han anser att hon förtjänar, även om hon finner den hos en annan man. Doktor Glas begår denna hans största akt med oegositiska motiv, hans egen bot mot den sjukdom som är Gregorius. För i slutändan så är en läkares plikt att ”hjälpa den som kan och bör hjälpas, och skära bort det ruttna köttet som fördärvar det friska.” (sid 106)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar