onsdag 6 februari 2008

Svenska Oral Pesentation nr.2

Tendensen i Doktor Glas

”Aldrig blir hon min; aldrig. Jag gjorde aldrig hennes kind röd, och det var inte jag som hade gjort den så kritblek som nu. Och aldrig ska hon med ångest i hjärtat ila över gatan om natten med att brev till mig.
Mig gick livet förbi.”

Detta citat är hämtat från Hjalmar Söderbergs roman Doktor Glas s.168. Doktor Glas är protagonisten i verket och han har vid det här tillfället utfört sin stora handling, mordet på karaktären Pastor Gregorius. I citatet betraktar han kvinnan som han har offrat sig själv och pastorns liv åt och reflekterar över vad han har uppnått med sin handling. Det är mordet på pastorn som handlingen i romanen kretsar runt, och det är resultatet av den här handlingen som ger oss en djupare förståelse om romanens tendens. Doktor Glas har i hela sitt liv varit någon som ser på, istället för att handla så står han snarare och ser på medan livet passerar honom. Först när han utför mordet på pastorn så gör han ett försök att påverka sin omgivning, men utan resultat.

Jag har valt att presentera tendensen i verket Doktor Glas eftersom det kretsar runt en väldigt intressant filosofi som var väldigt samtidstypiskt, det präglas av sekelskiftspessimismens livsåskådning. Tendensen är att det inte gör någon skillnad hur man än handlar, det är ändå slumpen som avgör resultatet, alltså är ens avsikter irrelevanta, och vad är då meningen med livet?

Så här filosoferar protagonisten Doktor Glas när han skriver ner sina tankar i sin dagbok. Ett citat som ständigt återkommer i romanen är: ”Liv, jag förstår dig inte”. Ett exempel på det här citatet i ett sammanhang som tydligt speglar tendensen kan vi se på s. 163:

”Från mörker till mörker.
Liv, jag förstår dig inte.”

Doktor Glas har utfört sin handling, följaktligen det kyligt genomförda mordet på pastorn, men vad har det lätt till för påföljder? I det här citatet beskriver han det som att det bara har kommit sorg och mörker från det som redan var sorg och mörker vilket leder till en mycket melankolisk stämning. Hans handlande har inte lett vidare till en förbättrad situation vare sig för honom själv eller för Helga Gregorius, bara till samma mörker som redan fanns där. Följaktligen; han kan inte påverka sitt eget liv. Slumpen har redan avgjort hans mörka livssituation och ingenting han gör kan ändra på det.

Ännu ett exempel på citatet: ”Liv, jag förstår dig inte!” i ett sammanhang som belägger tendensen kan vi finna på sida 79, andra paragrafen. Doktor Glas har tidigare i romanen nekat en bedjande kvinna till abort, han har gjort det ”rätta” valet och hållit sig till sin plikt. Det motsägelsefulla i detta är att när han nu är på sjukbesök hos barnet som fötts så ser han, citat:

”ett vidunder. Enorma apkäkar, hoptryckt kranium, små onda och slöa ögon.”

Doktor Glas har följt sin plikt och gjort det han trott vara det rätta, men åter igen, till vilket resultat? Så här skriver protagonisten i sin dagbok:

”Det livsfröt var det som hon på sina knän tiggde mig om att befria henne från; och jag svarade henne med plikten. Liv, jag förstår dig inte!”

Det här ännu ett exempel som speglar tendensen i dramat, huvudkaraktären Doktor Glas inte kan påverka sin omgivning genom att försöka fatta det ”rätta” beslutet. Hur han än resonerar runt situationer för att nå sitt ändamål så resulterar det ändå i att slumpen vänder det till någonting oförutsägbart. Kopplingen mellan det här och tendensen är just detta; Doktor Glas kan inte förändra någons situation till det bättre, och det gör ingen skillnad vilka medel han använder för att åstadkomma det han vill uppnå. Varken plikten, vilket var hans motiv i det här fallet, eller moralen, som ger upphov till hans mord på karaktären pastor Gregorius, kan leda till beslut som resulterar så som han förutsätt. I verket Doktor Glas så är Slumpen är alltid det oövervinnerliga hindret.

På sida 9 i romanen så nämner protagonisten Doktor Glas i sin dagbok tänkaren Arthur Schopenhauer. Protagonisten beskriver honom som ”Den bistre filosofen” och gör en jämförelse med Pastor Gregorius i förhållande till en anekdot han en gång hört om Schopenhauer. Det som gör det här så intressant i sammanhanget är att tendensen i verket är nära relaterat till Schopenhauers allmänt kända filosofi. Så här beskrivs Schopenhauers filosofi av Eva Akinvall Franke i Eko av Glas:

”Du kan göra vad du vill […] men du kan i varje givet ögonblick i ditt liv, bara vilja en bestämd handling och inte någon annan.”, citat av Schopenhauer.

”Friheten är skenbar eftersom vi alltid med nödvändighet handlar enligt det starkaste motivet. Människor reagerar olika på olika motiv beroende på skillnader i karaktärer, vilka hos en och samma individ kan förändras genom erfarenheter och kunskaper. Den genuina moralen återfinns endast i de handlingar som ej är egoistiska, när vi gör något av egen vilja som bara har rättfärdighet som syfte.”

Den här filosofin är delvis tendensen i romanen Doktor Glas, och man kan tänka sig att Hjalmar Söderberg just därför var starkt influerad av Schopenhauers filosofi. Protagonisten i Doktor glas handlar just så som Schopenhauer beskrivit, han handlar utifrån det starkaste motivet, hans kärlek till Fru Gregorius, men samtidigt så är handlingen osjälvisk eftersom han inte förväntar sig att vinna någonting på den själv. Det är det här som Schopenhauer beskriver som ”Den genuina moralen”. Ett citat som ger belägg för Schopenhauers filosofi i romanen kan ses på sida 103:

”jag vill: - varför vill du? Svara! Jag vill handla. Liv är handling. Då jag ser något som upprör mig vill jag gripa in […] om jag ser en vacker liten insekt med guldskimrande vingar i nätet, då river jag sönder det och dödar spindeln om det behövs, ty jag tror inte på att man inte får döda spindlar”.

Följaktligen så begår protagonisten Doktor Glas den ideala handlingen utan några egoistiska motiv, han mördar Pastor Gregorius. Det ironiska i det hela är att hans ”genuint moraliska” handling ändå inte förbättrar någons situation. Man kan möjligen påstå att Hjalmar Söderberg i sitt verk på det här sättet ironiserar över Schopenhauers filosofi. Även om man lyckas utföra en sådan handling som är totalt osjälvisk så gör det ändå ingen skillnad, det är ändå slumpen som avgör.